Världskarta över fackliga rättigheter
Situationen för arbetstagare har blivit sämre på alla världens kontinenter, visar världsfacket ITUC:s rättighetsindex 2016 som publiceras idag.

Idag släpper världsfacket ITUC rapporten ”Global Rights Index 2016”. Rapporten listar bland annat brott mot ILO:s kärnkonventioner 87 om förenings- och organisationsfrihet, samt 98 om rätten att organisera sig och förhandla kollektivt. Under min tid i Chile fick jag ofta höra att landet blivit anmält till ILO för att ha brutit mot dessa två konventioner. När jag frågade fackligt aktiva vilken del i den chilenska arbetsmarknadslagstiftningen de upplever som mest begränsande för fackets utveckling fick jag nästan alltid samma svar: ”Att vi endast är tillåtna att förhandla på företagsnivå!”. Chile har fått stor kritik för att kollektiva förhandlingar är begränsade till lokal nivå, och även för att inskränka på fackföreningars frihet. För att nå fackliga framgångar måste man vara många, välorganiserade och framför allt fria!

I rapporten från Världsfacket ITUC rankas hur 141 av världens länder respekterar mänskliga rättigheter i arbetslivet, i lagen och i praktiken. Thailand, Turkiet och Kambodja är länder som brukar rankas negativt på denna lista, och så även i år. Populära semesterresemål för många svenskar. Dåliga arbetsvillkor, farlig arbetsmiljö, hot, fängelse och trakasserier är vardag för många arbetstagare och fackligt aktiva i dessa länder. En vardag som är svår att tänka sig för oss i Sverige. Jag uppmanar inte till bojkott av dessa vackra länder som till stor del lever på turismen. Men varje resenär bör ha en medvetenhet om det land man väljer att spendera sin semester i. En medvetenhet om de usla arbetsförhållanden servitören har som serverar mat på restaurangen, städerskan som städar rummet eller receptionisten på hotellet. De har troligtvis varken lön eller semesterdagar för att kunna spendera sin tid på samma sätt som svenska Thailandsresenärer. Ett fackligt engagemang är i många fall helt otänkbart. De personliga riskerna är för stora. Något vi bör vara medvetna om det när vi är ute och reser!

ITUC har länge onämnt Colombia som det farligaste landet och även i år toppar de listan över flest mord på fackligt aktiva. Varje år mördas ett tiotal fackföreningsmän- och kvinnor i landet. För två veckor sedan lämnade jag Medellín i Colombia efter att ha rest runt en månad i landet. Medellín har sedan länge haft ryktet om sig att vara en av världens farligaste städer men på senare år har både staden och landet lyft sig från sin konfliktfyllda historia där det har pågått ett allas mot allas-krig mellan polisen, narkotikakarteller, gerillor och paramilitära arméer som dödar varandra. Numera är Colombia ett relativt säkert land med en växande turism och myndigheter som har en större kontroll i landet. Narkotikakartellerna är nästintill obefintliga, regeringen för fredssamtal med FARC-gerillan och våldet i landet minskar. Jag hoppas innerligt att denna positiva utveckling också kommer att märkas för Colombias fackföreningsaktiva. Det är inte längre ett farligt land för den enskilde invånaren eller den semestrande turisten. Jag hoppas innerligt att det inte heller kommer att vara det för den facklige aktivisten!

Oavsett om det handlar om arenabyggen i Qatar och Ryssland, begränsning av kollektiva förhandlingar i Chile, semestrande svenskar i Thailand eller mord på fackligt aktiva i Colombia, vet vi att rösterna från förtryckta fackföreningsaktivister och arbetstagare når alla världens hörn. Att fackliga rättigheter inskränks runt om i världen är inget undantag. Det är inte något felsteg i den historiska utvecklingen. Det existerar och kommer att göra det så länge vi inte gör något åt det. Vi måste se klart och handla!

Sanningen är att världen behöver fria fackföreningar. Inte bara för att värna om mänskliga rättigheter i arbetslivet, utan också för att skapa jämlikare samhällen och minska klyftorna. Det finns ett tydligt samband mellan svaga fackföreningar och ekonomisk ojämlikhet. Fria fackföreningar kan påverka fördelning av inkomster och hjälpa människor ut ur fattigdom. Det stärker friheten och demokratin i våra samhällen, och leder till ett bättre liv för allt fler.

Leo Essemyr, förtroendevald 

Dela
Fackliga rättigheter i världen