Börsindex
Vad säger egentligen kvartalsrapporterna om bankernas framgångar?

Tredje kvartalet är här och bankernas kvartalsrapporter är släppta. Vid varje nytt rapportsläpp jämförs bankers lönsamhet, och marknaden är inte sen att döma om någon går sämre. Bankledningar konkurrerar med varandra och vill komma bäst ur mätningarna.

Ett mått som ofta används vid jämförelsen är avkastning på det egna kapitalet. Det är ett viktigt mått för bankledningarna och samtliga av de största bankerna uppger en strävan efter högre avkastning än sina konkurrenter. Handelsbankens mål är att ”ha bättre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara banker på hemmamarknaderna”, SEB vill ha en avkastning som är ”konkurrenskraftig gentemot jämförbara banker”.  Den med högst avkastning på det egna kapitalet har lyckats.

Men vad säger egentligen avkastning på eget kapital om bankernas framgångar? Vad innebär begreppet?

Avkastningen på eget kapital beror på två saker; storleken på vinsten och det egna kapitalet.

Avkastningen på det egna kapitalet = Vinst efter skatt/Eget kapital

För att få avkastningen att öka kan bankledningarna antingen minska det egna kapitalet eller öka vinsten.

Att minska det egna kapitalet innebär en samhällsekonomisk risk. Ur samhällets synpunkt är det nödvändigt att banker har en tillräcklig buffert för att möta potentiella förluster. Det skapar stabilitet både för samhällsekonomin och för de anställda. Detta är extra viktigt i Sverige då den finansiella sektorn är en stor del av BNP. Det finns kapitaltäckningsregler som sätter minimikrav för detta. Men det kommer alltid ligga i bankledningars intressen att inte öka sitt kapital mer än nödvändigt för att inte förstöra avkastningssiffrorna.

Även aktieägarna är intresserade av hög avkastning, annars kan marknaden reagera och aktierna sjunka i värde. Metoden som ofta används för att minska det egna kapitalet är just utdelning till aktieägarna.

Den andra metoden för att öka avkastningen på eget kapital då? Att öka vinsten. Det kan bankledningarna göra genom att skära i sina kostnader, till exempel kostnader för löner och anställda.

Bankledningarna sätter vid varje bokslut upp nya ambitiösare mål om avkastning, vinst och utdelning till aktieägare; går ett i hamn kommer ett högre åter. Går det inte i hamn kan både samhällsekonomi och anställda få betala för det.

Denna prioritering har kommit att bli den rådande i en tid där kvartalsrapporter och värdet på aktien är viktigare än långsiktig stabilitet och trygghet för anställda. Men det måste inte vara den rådande regimen, det finns alternativa mått och jämförelsemetoder. Ett exempel är att mäta avkastning på de totala tillgångarna, då det dämpar risken det innebär att minska det egna kapitalet. Det finns andra sätt att mäta framgång på än att jämföra siffror varje kvartal.

Karin Kristensson, utredare

Dela
Kvartalstänk i kvartalsrapporternas tid