Bloggen vilar

För närvarande publiceras inga nya inlägg på den här bloggen, istället kan du följa aktuella ämnen och vad som händer i förbundet på vår nyhetssida på webben. 

Profil_kvinna2_1508_klar

Arkivet ligger kvar eftersom det finns gamla inlägg med intressant innehåll. Använd dig av sökfunktionen om det är ett speciellt inlägg du letar efter alternativt klicka på rullgardinsmenyn för kategorier till höger (längst ner i mobilversion).

Mycket nyheter och intressanta ämnen hittas även på Twitter.

Följ oss gärna på Facebook för bra tips i vardagen och inlägg om fackliga rättigheter.

/Kommunikationsenheten

När man skjuter arbetare

kollektivavtalJag är i Genève och har de senaste två veckorna följt FN-organisationen ILO:s årliga konferens, som samlar representanter från hela världens fack, arbetsgivare och regeringar. Det är ett vördnadsväckande, mäktigt skådespel som bjuder till såväl framtidstro som vrede och tårar.

Världen samlas varje år med det utstakade målet främja social rättvisa och rimliga arbetsförhållanden i världen. Tanken, så vacker att man skälver till. Verkligheten, så ohygglig att man skakar. För även om det finns otroligt många otroligt viktiga rörelser som ger sitt allt för att göra livet drägligt för världens arbetare, finns det så mycket kvar att göra.

Det är lätt att glömma bort det i Sverige. När vi tänker på engagemang förknippar vi det nog inte med livsfara. När vi tänker på hur militären öppnade eld mot demonstrationståget i Ådalen 1931 ser vi det ur en historisk kontext. Men Ådalen 1931 är Colombia eller Guatemala eller Kazakstan 2017. Väldigt många människor världen över riskerar sina liv, ger sina liv, för att få någorlunda okej arbetsvillkor. De fängslas, de torteras, de mördas. Men människor fortsätter att kämpa.

Det ger en ett otroligt och viktigt perspektiv. Det gör en arg. Men det kanske viktigaste är att det gör en otroligt motiverad att fortsätta driva den fackliga verksamheten. Vi i Norden, i Sverige, i Finansförbundet måste fortsätta driva den fackliga tanken. För oss själva, men också för att visa solidaritet med de som behöver det som mest. Vi behöver organisera oss, för det är när vi är som flest som vi är som starkast. Och man måste vara stark, i en global värld där man fortfarande skjuter arbetare.

DSC00080Viktor Källqvist, förbundsjurist

Vinsterna ökar på lönernas bekostnad

Årets första kvartalsrapporter har presenterats. På näringslivssidan i Svenska Dagbladet går att läsa ”storbankerna fortsätter att öka sina vinster. Tillsammans redovisade Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank ett rörelseresultat på hisnande 27,7 miljarder kronor”.

Förädlingsvärdets vinst- respektive löneandel, hela ekonomin 1950-2014, procent
Förädlingsvärdets vinst- respektive löneandel, hela ekonomin 1950-2014, procent

Vinster ökar och mervärde skapas inom företag. Statistiska centralbyrån har gjort en översikt över löne- och vinstandelens utveckling. Löneandelen visar hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagare i form av löner eller sociala avgifter. Förädlingsvärdet är värdet av ett företags produktion minus kostnader för inköp. Förädlingsvärdet är följaktligen det värde som skapas i företaget.

Statistiska centralbyrån visar en trend med minskande löneandel. En mindre andel av det värde som skapas går tillbaka till de anställda.

Löneandelen hade en uppåtgående trend mellan 1950 till mitten av 1970-talet och uppgick 1978 till 76 procent, sedan dess har trenden varit nedåtgående. År 2014 var löneandelen cirka 70 procent. Vinsternas andel av har haft motsatt utveckling. Lönernas andel minskar – vinsternas andel ökar.

I finansbranschen kan vi se hur företagsledningar vid varje bokslut sätter upp nya ambitiösare mål om vinst och avkastning till aktieägare. Mål som möjliggörs genom att skära i sina kostnader, till exempel kostnader för löner och anställda. Det är inte aktieägarna som drabbas av besparingarna- snarare anställda och kunder.

Finansbranschen är lönsam. Storbankernas rörelseresultat har ökat från 70 miljarder 2010 till 103 miljarder 2016. En ökning på 46 procent. Under samma period minskade antalet i anställda i Sverige med 6 procent, totalt i koncernerna minskade antalet anställda hela 13 procent. Resultatet per anställd i koncernerna ökade med över 67 procent under perioden. Medarbetarna bidrar med förädlingsvärde, produktiviteten ökar. Men vilka får ta del av det? Under samma period ökade personalkostnaderna i storbankerna med endast 10 procent.

Siffrorna talar sitt tydliga språk, när resultat och mervärde ökar tillfaller den största delen vinstandelen, inte löneandelen. Frågan är vart utvecklingen är på väg, både i finansbranschen och i ekonomin i övrigt. Kommer ägare få allt mer och anställda allt mindre?

Läs Finansförbundets åsikt om lön, bonus och vinstandelar.

Karin är ny bloggare hos oss. Läs hennes första inlägg om varför kollektivavtal är bra.

Karin Kristensson, utredare

Dela på vabben!

Sjukt barnI finansbranschen är kvinnor hemma med sjuka barn i större utsträckning än män. Enligt 2016 års statistik stod männen för 34 procent av vab-dagarna och kvinnorna för 66 procent. Fenomenet är inte något specifikt för finansbranschen utan återfinns i alla sektorer av arbetsmarknaden.

Ojämställda strukturer påverkar kvinnors och mäns fördelning av det obetalda arbetet då kvinnor tar större ansvar för familj och hem. Kvinnors obetalda arbete genererar stora löneskillnader mellan könen. Under ett liv uppgår livslöneskillnaden mellan kvinnor och män till flera miljoner. När vi bildar familj stagnerar kvinnors inkomstutveckling samtidigt som mäns karriär och inkomster fortsätter öka. Även kvinnors hälsa försämras när det dubbla arbetet skapar stress och press.

Så vad är lösningen? Att män tar större ansvar för det obetalda arbetet, såklart. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet. Alla ska få samma möjligheter att få en god kontakt med sina barn. Alla ska få samma möjligheter att göra karriär och få en bra lön.

Ofta är det inte ekonomin som styr valet av vem som ska vara hemma, det är kön. När det gäller föräldraledigheten tror familjer ofta att de väljer efter ekonomi, men Försäkringskassan har visat att det faktiskt är kön som styr. Det kan vara något att komma ihåg vid nästa köksbordssamtal. När barnen är sjuka; skriv upp varje vab-dag och räkna ut hur många dagar ni tar varje vecka, månad och år, eller varför inte dela upp varje vab-dag så att båda hinner komma in till arbetet och uppdatera sig om läget? Det går också att överlåta vab-dagar till en vän eller släkting.

Den känns oftast enklast att följa gamla strukturer och invanda mönster. Men att välja den lite krångligare vägen, den som tar emot lite, kan på längre sikt skapa ett mer jämställt och bättre samhälle för alla.

Karin är ny bloggare hos oss. Läs hennes första inlägg om varför kollektivavtal är bra.

Karin Kristensson, utredare

Vem tar chefen en öl med efter jobbet idag?

After work med öl
Sociala nätverk är ofta könshomogena.

Under ett liv tjänar kvinnor flera miljoner kronor minde än män. Det finns många anledningar till ojämställdheten. Kvinnor och män arbetar med olika arbetsuppgifter i olika sektorer. Det kvinnor gör, kvinnors arbete och arbetsuppgifter, värderas lägre än det män gör. Det finns fler män än kvinnor på ledande positioner. Kvinnors och mäns potential bedöms olika och kvinnor framstår som mindre intressanta chefskandidater.

Stereotyper och fördomar om mäns och kvinnors ledarskap påverkar följaktligen vilka som erbjuds chefspositioner. Detta förstärks av ett socialiserat beteende där vi anförtror oss, relaterar till och speglar oss i människor som liknar oss.

På högre positioner där män redan är överrepresenterade väljer därför män andra män. De förlitar sig till och föredrar personer som är lika dem själva och vill ha dem som medarbetare. Det upplevs som enkelt helt enkelt. Det blir lättare att byta några snabba ord och fatta beslut med kort varsel. De upplever att de förstår varandra bättre.

Att vi vänder oss till personer som likar oss själva innebär också att män går och lunchar med män. De ordnar aktiviteter eller tar en öl efter jobbet. Sociala nätverk är ofta könshomogena. Det kanske kvinnorna också gör – men vilka sitter på makten?

Resultat av detta blir att manliga chefer har sämre information om kvinnliga underställda än manliga. Den som rekryterar får mycket bättre information om den ena sökanden. Vi tror att vi värderar två sökande lika, men det gör vi inte, eftersom vi snackat i timmar med den ena men kanske bara har förutfattade meningar om den andra. På detta sätt kan en till synes oskyldig after work upprätthålla strukturen av fler män på ledande positioner.

Läs mer om homosocialitet och vilka effekter det får: http://www.genus.se/ord/homosocialitet/

Karin Kristensson, utredare

Två av tre finansanställda upplever att arbetet är för stressigt

Stapeldiagram över bemanningssituation
64 procent av de tillfrågade i undersökningen anser att de är för få som ska göra för mycket.

Undersökningsföretaget Novus har på uppdrag av Finansförbundet intervjuat nära 5000 medlemmar om deras arbetsmiljö. Igår släpptes rapporten.

Undersökningen visar att medarbetare i finansbranschen drabbats hårt av allt tuffare krav och rationaliseringar. Sedan finanskrisen har det på både internationell och nationell nivå införts ett stort antal lagar och regelverk. Implementeringen och efterlevnaden av regelverken har inneburit en mycket kraftigt ökad arbetsbörda.

Parallellt med den större regelbördan pågår ständigt rationaliseringar. Genom att minska personalstyrkan vill företag sänka sina kostnader och öka sina vinster. En kortsiktig lösning med långsiktiga kostnader, när allt färre anställda ska göra allt mer – och stressen ökar.

Två av tre medlemmar i Finansförbundet upplever att arbetet är för stressigt. 64 procent anser att de är för få som ska göra för mycket, sedan 2004 har andelen som anser att verksamheten är underbemannad ökat med 15 procentenheter. Det är inte ovanligt att arbeta på lunchen och/eller hoppa över fikarasterna för att hinna med sitt arbete.

Arbetet följer med finansanställda ut från kontoret, de kan inte koppla ifrån och tankarna fortsätter mala. 41 procent av de som deltog i undersökningen upplever att deras privatliv (familj, barn, vänner och fritid) blir lidande av deras arbetssituation.

En stressig arbetssituation och svårigheter att koppla bort är något som i längden kan vara direkt hälsofarligt. Var tionde uppger att de varit sjukskrivna på grund av sin arbetssituation det senaste året. Två av tre har under det senaste året arbetat när de borde ha sjukskrivit sig, den främsta anledningen till det är den pressade arbetssituationen.

Bland de som varit sjukskrivna är det vanligt med långtidssjukskrivningar. Finansförbundets undersökning visar att arbetsmiljöarbetet brister på arbetsplatserna. Ofta saknas förebyggande rutiner för att motverka skadliga arbetsmiljöer. Detta är sannolikt en bidragande orsak till att så många medlemmar upplever att de har en dålig arbetsmiljö. Nästan hälften av de långtidssjukskrivna uppger att de saknar en rehabiliteringsplan. Åtta av tio uppger att det inte upprättades en arbetsskadeanmälan i samband med deras arbetsrelaterade sjukskrivning.

Det går att förbättra arbetsmiljön, men det kräver ett strategiskt arbete med samverkan, rutiner och mål. För att uppnå en god arbetsmiljö måste frågorna prioriteras och tas på allvar. Det behövs ett förebyggande arbete för att identifiera och motverka arbetsmiljöproblem och ett aktivt rehabiliteringsarbete som stöttar och hjälper den som varit sjuk att återgå till sitt arbete.

Finansförbundet ser allvarligt på den försämrade arbetsmiljön i branschen. På förbundets kongress förra veckan beslutades att alla indikatorer som mäts i arbetsmiljöundersökningen ska ha förbättrats till 2019, förbundet kommer arbeta hårt både på central och lokal nivå för att göra detta kongressbeslut till verklighet.

Karin Kristensson, utredare

Är 40-timmarsveckan förenlig med ett jämställt modernt arbetsliv?

Kvinna pratar i mobil
Ohälsa och stress fortsätter att öka i arbetslivet. Kanske kan en lösning på problemet vara att ersätta heltid med ”lagomtid” utifrån individens behov?

Bodil Jönsson är professor vid Lunds universitet och hennes bok ”Tio tankar om tid” kom ut för 17 år sen. Jag var en av dem som läste boken och funderade en del kring tidsbegreppet och vad jag gör med min egen tid. Då för 17 år sen upplevde jag ofta att tid var en bristvara och att jag levde ett rätt stressigt liv. Idag som ensamstående tvåbarnsmamma har jag svårt att överhuvudtaget förstå varför jag kände mig stressad. Jag hade ju all tid i världen!

Nyligen släppte Bodils Jönsson en ny bok som heter ”Tio tankar om arbete”.  Bokens budskap är att vi aldrig varit så arbetsfixerade som nu trots att vi bara lönearbetar 15 procent av livets alla vakna timmar, varav 30 procent under arbetsför ålder. Enligt SCB har vi mer fritid nu än 1990. Hjälpmedel i hemmet, i kombination med rot- och rutavdrag, restauranger och färdigmat har gjort att de flesta ägnar mindre tid åt hemarbetet. Trots det stiger ohälsotalen och den största ökningen beror på stress. Vad är det då som gör oss stressade?

En förklaring är att jobbet upptar mycket av vår tankeverksamhet även när vi är lediga. Det gör att den fria tiden inte blir fri. Med utgångpunkt i hur lite vi egentligen jobbar så borde arbetet inte vara så dominant i våra liv. Ändå är många av oss ständigt uppkopplade mot jobbet. Gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut allt mera och vi läser och skickar jobbmail under dygnets alla timmar. Ett jobbigt arbetsrelaterat mail som vi läser precis innan vi ska sova påverkar nattsömnen, visar forskning från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Det kan ta flera timmar innan stressen går ur kroppen.

För att lösa en del av stressproblematiken vill Bodil Jönsson ersätta heltid med lagomtid. Målet med lagomtid är att livet ska gå ihop för den enskilde individen. I vissa perioder i livet har vi möjlighet och vill jobba mer, i andra tider, kanske när man har små barn, vill vi jobba mindre. Bodil Jönsson kallar det lagomtid och tänker sig att det ska vara något som man förhandlar med sin arbetsgivare om en gång om året.

Hon vill med begreppet ifrågasätta normen heltid, och som en följd deltid som många (framförallt kvinnor) tar till för att få ihop sina liv. Förhoppningen är att det på sikt ska vara självklart att vid den årliga löneförhandlingen inte bara komma överens om lön utan också om en arbetstid anpassad till den enskilde och dess situation. Bodil Jönsson anser att en lagstiftad 40-timmarsvecka för alla är omodernt 2016 och att vi gör fel som räknar allt i tid. Det är fel att tro att resultatet är direkt relaterat till hur många timmar vi lägger ner eftersom vi som individer är olika. Jag är benägen att hålla med.

Vad tycker du? Är 40-timmarsveckan förenlig med ett jämställt modernt arbetsliv? Varför är vi så upptagna med att tänka på jobbet när vi är lediga?

Dela gärna med dig av dina kommentarer och synpunkter!

Marie Löök Birgersson, utredare

Moms är inte skatt på arbete

bankskatt_blogg_2016Ibland råder begreppsförvirring inom svensk politik. Det gäller i allra högsta grad den av regeringen tillsatta utredningen med uppgift att föreslå en skatt på den finansiella sektorn. Här försöker man lösa ett ”problem” genom att skapa ett långt värre problem. Finanssektorns momsundantag, som anses leda till överkonsumtion av finansiella tjänster, ska åtgärdas genom en höjning av arbetsgivaravgiften på finanssektorn. Hur kunde det blir så här tokigt?

Ingen skugga ska dock falla över utredaren och de två sekreterarna. Uppdraget kommer från finansdepartementet och regleras i kommittédirektivet där följande står: ”En särskild utredare ska ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn, som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt.”

Om momsundantaget innebär en fördel kan diskuteras eftersom sektorn samtidigt går miste om avdragsrätt för ingående moms. Men grundproblematiken är att man inte utgår från vad moms egentligen är.

Moms är ingen skatt på arbete utan är och förblir en skatt på slutkonsumenten. När den finansiella sektorn undantas moms innebär det att finansiella tjänster blir för billiga i jämförelse med varor och tjänster som är momsbelagda. När du och jag konsumerar finansiella tjänster betalar vi inte lika mycket i slutpris som när vi konsumerar momsbelagda varor och tjänster.

I Norge har man anammat resonemanget att momsundantaget resulterar i att finansiella tjänster är för billiga i jämförelse med momsbelagd konsumtion. Där utreder man för närvarande återinförandet av moms på den finansiella sektorn.

Mycket talar för att den svenska utredningen kommer att åtgärda momsproblematiken genom att föreslå en skatt på finanssektorn kopplad till arbetsgivaravgiften. Det är varken logiskt eller rimligt och drabbar de anställda i branschen genom minskad sysselsättning.

Bankföreningens siffror visar att 16 000 arbetstillfällen kommer att försvinna inom branschen som en följd av bankskatten.

Nu återstår bara en sak för regeringen att göra.

Gör om och gör rätt!

Marie Löök Birgersson, utredare

Läs mer om vad Finansförbundet tycker i frågan om bankskatt

Vem är rädd för Amelia?

Roboten Amelia
Den intelligenta roboten Amelia jobbar redan på banker i andra länder. Bildkälla: IPsoft

Att som anställd bli ersatt av en robot med artificiell intelligens (AI) låter som science-fiction men är redan en realitet på flera arbetsplatser. Det handlar inte längre om att arbetskraft ersätts med billigare arbetskraft utan om att den ersätts av robotar med AI. Så låt oss introducera den intelligenta roboten Amelia!

Amelia är en digital medarbetare i 30-årsåldern med blont kortklippt hår och blå ögon. Hon har kontorsriktig klädsel med svart kavaj, ljusblå skjorta och namnbricka på bröstet. Amelia är nyfiken och kan lära sig att utföra arbetsuppgifter i företag eller organisationer. Hon talar 72 språk och läser en text på samma sätt som vi människor gör fast oändligt mycket snabbare. Hon kan skapa sin egen representation och med den vidta åtgärder och ge svar.

Amelia finns redan på ett antal företag och myndigheter i Sverige, vilka är dock än så länge hemligt. I andra länder jobbar hon bland annat med it-support, på bank eller ger råd om kosmetika. Amelia laddas inte med all upptänklig data utan programmeras, beroende på var hon ska arbeta, med uppkopplingar mot relevanta databaser.

Amelia kan användas i alla interaktioner med människor. Det kan vara i dialogen med kunder, medborgare, medarbetare eller leverantörer. Hon ska fungera som en i teamet och läras upp som alla andra nya medarbetare och ges möjlighet att utvecklas.

Även inom andra områden är AI aktuellt. Finansinspektionen prövar just nu om de ska godkänna en fond helt baserad på AI. Godkänns denna fond och blir framgångsrik kommer den med största sannolikhet att följas av flera. Vad det fortsatta utvecklandet och lanserandet av Amelia och andra robotar med AI kommer att få för effekter på finansbranschen återstår att se. Kommer investerare att fortsatt vilja betala för ekonomisk rådgivning och förvaltning om en robot gör jobbet både billigare och bättre?

I en nära framtid är det främst enkla arbetsuppgifter som försvinner när Amelia ”anställs”. Men hur det blir i förlängningen är svårt att sia om. Det är tufft att konkurrera med någon som jobbar dygnet runt, aldrig behöver vara ledig och som kan hantera 100 samtal samtidigt. Samtidigt innebär teknologin att nya typer av jobb och roller skapas.

Vad tror du om framtidens arbetsmarknad inom finansbranschen? Hur påverkar digitaliseringen din arbetsplats?

Skriv gärna och berätta!

Marie Löök Birgersson, utredare

Hur säkerställer vi finansanställdas kompetensutveckling i en allt mer digitaliserad bransch?

Har planerad kompetensutveckling genomförts, grafUnder Almedalsveckan arrangerade Finansförbundet ett seminarium om behovet av kompetensutveckling i en allt mer digitaliserad bransch. Den tekniska utvecklingen är en viktig drivkraft till produktivitetsutveckling, för en modern konkurrenskraftig finansbransch behövs digitala innovationer. Men den tekniska utvecklingen innebär också att efterfrågan på digital kompetens kommer att öka.

För att hänga med i kompstensskiftet behöver våra medlemmar kontinuerlig kompetensutveckling under sitt arbetsliv, deras arbetsmarknad kommer att kräva det. Anställda i finansbranschen ska känna sig rustade för framtidens arbete.

Vad beror det på att kompetensutveckling inte genomförs?Tyvärr får anställda i finansbranschen dåliga förutsättningar för att upprätthålla sin kompetens i takt med arbetsuppgifternas utveckling. På seminariet i Almedalen presenterade vi vår nya kompetensutvecklingsundersökning som visade att visar att nästan 40 procent av all planerad kompetensutveckling ställs in.

Varför ställs den in? Arbetsbelastningen är för hög. Den höga arbetsbelastningen för med sig att kompetensutveckling prioriteras bort. Våra medlemmar vittnar om ökad stress, de mår dåligt och blir sjuka av sitt arbete. Allt färre får göra allt mer.

Har du ägnat dig åt inläsning i samband med kompetensutveckling?I vår undersökning ser vi även att ansvaret för kompetensutveckling i allt högre utsträckning läggs på den enskilda medarbetaren, men det finns eller ges inte tid eller möjlighet för kompetensutveckling på ordinarie arbetstid. Istället får anställda sig åt inläsning i samband med kompetensutveckling på sin fritid. 40 procent vittnade om att detta skedde helt eller delvis på deras fritid. Det handlar om anställda som får plugga till prov och nödvändiga licenseringar samtidigt som de tar hand om hem och familj, det är medarbetare som får välja bort en middag med sina vänner för att obetalt studera till en utbildning som är nödvändig för att de ska kunna utföra sitt arbete.

Har du och din chef gjort en plan för din kompetensutveckling?Och vad gör arbetsgivaren? Det verkar inte heller finnas något strategiskt tänk kring anställdas kompetensutveckling. Endast 50 procent av de finansanställda uppger att de har en individuell kompetensutvecklingsplan.

Anställda i finansbranschen ges inte goda förutsättningar för att möta framtidens arbete, vi upplever att det från arbetsgivarens håll inte är en fråga om brist på resurser eller möjlighet att frigöra tid, det finns resurser, medel till att anställda fler och investera i kompetensutveckling. Det är en fråga om prioriteringar.

Seminariepanelen var rörande överens om att kompetensutveckling är nödvändigt. Eva Nordmark från TCO betonade vikten av kontinuerlig kompetensutveckling under yrkeslivet för att fortsätta hålla sig anställningsbar, för att kunna byta jobb, ”tryggheten ligger inte i det jobb du har, utan de jobb du kan få” sa Eva under seminariet. Gith Bengtsson HR-chef på Swedbank betonade även hon vikten av kompetensutveckling, de enkla jobben idag är redan mer komplexa än de var igår, digitaliseringen kräver ständig kompetensutveckling”. Arvid Ahrin från Nordic Financial Unions betonade det fackliga ansvaret i omställningsprocessen och lyfte frågan: ”vem tar vara på den sociala dimensionen i den teknologiska utvecklingen?”

Hur ser det ut hos dig? Har du fått ställa in din kompetensutveckling det senaste året?

Karin Kristensson, utredare